Nina

jag och min lillasyster har vart osams för första gången på riktigt.
så det var henne mitt inlägg handlade om i fredgas.
Vi har inte pratat sen dess och tagit avstånd från varandra.
Ni som känner mig vet hur tajta vi är, att vi i stort sett delar rum, fast vi har varsit
umgås med varandras kompisar och sitter ihop.
När vi inte ses så pratar vi i telefon och brukar sakna varandra hela tiden.
Därför har jag tyckt att det vart jobbigt nu under helgen..
Men idag, alldeles nyss så blev vi vänner igen. ganska stelt i början av samtalet.
men de är verkligen en lättnad och nu vill jag bara krama henne.
hon är ändå personen jag älskar mest i världen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0