Jag kollade precis upp vilka mina vanligaste ord på apfacebook är.
Här är resultatet
1. Apa (eller ap)
2. Superdupermegaapmycket
3. Elin
Det känns som ett ap rättvist resultat då dessa tre ord används superdupermegaapmycket till vardags också.
Idag ska jag vara med min apa elin som jag saknat superdupermegaapmycket. Vi ska till valboköpcentrum som jag också saknat superdupermegaapmycket. Eller iallafall Waynes där min apkollegor jobbar. Endligt rykten så jobbar therese och simon idag. mina favorit apor :D
Vi ska handla superdupermegaapmycket julklappar också. För jag har inte ens börjat (a).
Jag hittade den här bilden nyss och tänkte "vilken söt bild".. Efter ett tag tänkte jag "men hallå är jag dum, vad är det som är sött med den?" och nu kom jag på. Det är absolut inget sött med bilden, men den utstrålar något som jag tycker om. Vänskap - det gillar jag
Jag sitter fast, jag vet inte i vad eller hur men jag känner att jag bara finns här,
finns här och väntar på att hjärtat ska sluta slå, jag vet precis vad jag vill - må bra! eller egentligen vet jag inte det heller, men jag vet att jag inte vill må såhär
Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här, eftersom att jag inte vet vad det är, jag tänker på dagarna, jag tänker på nätterna och jag mår dåligt av att tänka.. Det är som en ångest över att jag inte räcker till och ångest över hur mitt öde ser ut, kommer jag kunna komma vidare? Men ångesten når knappt fram längre, jag känner ingenting, jag bara finns och är bedövad från känslor. Att inte känna känslor är den värsta känslan.
Jag ruttnar innifrån utan att någon märker att det är fel, varken vänner, familj eller andra i närheten ser hur det är, men hur ska dom kunna veta vad som är fel? Jag vet inte själv vad felet är. Men jag vet att såjär ska nog inte livet kännas..
Är jag så fast vid att visa ett gott yttre att folk faktiskt inte kan se att det är något.
Måste sluta med dom här emoinläggen. inte bra på min image. ska bara tänka sälj sälj sälj sälj nu. 100%fokus på jobbet. Resten kvittar. tro inte att jag inte är nöjd med det jag har. jag älskälskar mitt jobb, min familj och mina vänner. men ibland känns allt bara otroligt jobbigt
Det är ungefär som att sjunka ner under marken.. sjunka så långt att du inte kan komma längre ner och när man väl tror att man kan börja klättra uppåt och att allt kommer lösa sig. så är det någon som kastar en spada ner till en och skriker "gräv längre, gräv längre"
Jag har kanske en lång väg att gå, och den vägen är inte alltid lätt men jag vet att jag kan ta mig dit trotts alla motgångar. idag fick jag syn på en ny väg. Min väg.
Jag brukar lyssna på mina egna tankar och mina åsikter under diskussioner jag har med mina vänner. Det kan göra mig ledsen ibland, när jag hör hur jag hellre backar än tar ett stag fram. Jag säger att jag inte kan bli kär, folk frågar varför och jag svarar att jag inte vågar/orkar.
Jag minns hur jag var innan jag blev såhär, innan jag förknippade kärlek och relation med problem. Jag satsade verkligen varenda millimeter av mig själv och all min energi på personen jag älskade. Jag saknar hur jag var då, men är samtidigt glad över att ha lärt mig, men vad är det jag lärt mig egentligen, att kärlek gör ont, att man ska ta avstånd och vara rädd? Jag vet inte om jag vill veta det, jag vet inte om jag vill ha lärt mig det. Jag orkar inte med kärlek på grund av hur jag blivit behandlad och jag är ledsen över att inte orka med det jag själv tycker är det finaste av allt. Jag är ledsen för att jag blivit behandlad som jag blivit vilket gjort mig mer självisk. Men hur ska man annars kunna skydda sitt hjärta från hårda tider?
jag är föresten lite less på hur människor lyckas göra problem av saker som verkligen inte är problem egentligen ..... Och på att jag skriver dom om jag vore emo
Kärlek för mig förknippas inte med bra saker, det förknippas med fysiska och psykiska problem och det gör bara ont. Det är lätt att hamna i kärlekssnurran men svårt att ta sig ut. När man väl blivit kär så är man kär, och oavsett hur man blir behandlad så tror man att det är rätt.. När och OM man tillslut lyckas ta sig därifrån, så är det inte alltid vackert. Du klandrar dig själv och anser att det är ditt fel att du blev behandlad dåligt (nu snarkar vi mina erfarenheter). Länge går du runt och klandrar dig själv samtidigt som du börjar förstå att personen var ett svin. Ett älskat svin. Ett underbart svin. Världens bästa svin.. . Med tiden så börjar du komma över det lite grann varje dag, du träffar nytt folk, testar nya saker och så vidare.. Till den dagen då man hör om den nya tjejen..
Och när man hör om den nya tjejen är det som ett slag som träffar rakt på näsbenet så att det spräcks och blodet sprutar.
Sen en till
En till.
En till.
Sen är man så jävla nerslagen att man ger upp. Slutar be om det, skiter i om slagen fortsätter komma, ramlar ihop och slutar kämpa.
Sen är det över. Man börjar läka. Men det är ett helvete av smärta på vägen. Och de där ärren blir ju så jävla fula men på något vänster ser man charmen i de också till slut.
Jag har varit kär en gång, i en idiot.. Jag vill aldrig mer bli kär trots att jag har sett charmen i mina ärr. Det är inte värt att få nya
Jag vill ha värme, INTE börja med vinterjackan och kunna springa ut i bikini på altan utan att frysa. Jag vill kunna sitta ute på en altan en hel natt med mina vänner, cykla eller gå från spontana fester som gör att bussen gått hem för länge sen.. och ja, ni fattar jag vill ha sommar.
En gång läste jag att människan egentligen är lämpad för att leva i varmare klimat än Sveriges... så slutsatsen blir att detta ÄR INHUMANT!
Det har verkligen hänt grejer inatt.. herregud. kan förklara lite fort.
Jag, Elin och Nina fejkade att Ninas njure dött (?) så vi hade begravning för den. Så var det en person där som ville kolla på njuren så att vi inte ljög. Då la vi tre bananer framför njuren som låg under en hink. Det betydde att man skulle visa respekt. Men så åt Nina och Elin sina bananer, så dom kom på oss. men då vakna jag
Jag har kommit på vad jag ska hjälpa folk med i vinter.
Jag har letat efter roliga julrim överallt och skrattar nästan hur tråkiga dom är.
så nu ska jag satsa på nämligen julrim att sätta på julklapparna :) Jag är riktigt bra på det..
Skriv en liten kommentar om ni vill ha tips till något speciellt. hahahahah
Något smycke eller kläder: Utan detta är du löjlig och ful, hälsningar Hanna, Godjul. En träningscykel: Detta är en slags smalhets nyckel, här får du en tränings*****
Och om du köpt något på skoj till en person och vet att han/hon inte kommer gilla presenten så skriv: Det här är en present du kommer gilla ....... NOT
Och så tvärtom:
Den här presenten kommer du hata ...... NOT
(Den sista är enklast att använda, funkar på alla presenter faktiskt)
Happiness is a mood. It’s a condition, it’s not a destination. It’s like being tired or hungry — it’s not permanent, It comes and goes and that’s ok. And I think if people thought about it that way, they’d find happiness a lot more often.
Man måste ju få skryta lite om att man har världens bästa mobil liksom, jag sitter på akuten och e så jävla arg på mig själv, har liksom börjat ett nytt team men inte visat vad jag går för.. De suger svensk och så, jag vill ju visa hur grym jag är, jag jobbar ju här av en anledning. Fan att det här händer just nu!!! För illamående, yr och förvirrad för att skriva, huvudet hänger inte med..